s  t  r  å  k
s  l  u  s  s  e  n
   
Kan man åstadkomma en ombyggnad av Slussen som är bättre för både bilister, gående och cyklister? Som är vackrare och mer omfattande än något förslag som hittills presenterats? Som ger mer plats åt både bilar, båtar, fotgängare och cyklister? Och därtill mycket billigare för staden/skattebetalarna?

Ja, faktiskt.




Den felande länken mellan Stockholms södra och norra innerstad

När du går längs Stockholms viktigaste stråk rör du dig i ett folkmyller. Vardag och helg, vår, sommar, höst och vinter. Från Tegnérgatan söderut längs Drottninggatan.

Myllret tätnar när du passerar Kungsgatan, Klarabergsgatan och Sergels torg. Butiker, caféer, restauranger, försäljare, musikanter, liv, rörelse, dofter, dramatik och romantik. En sann stad.




Efter 1,5 km, på Västerlånggatan, tätnar myllret ytterligare. Språk från hela världen, småskaligt, mänskligt; allt blir ännu intensivare. Du flyter med i denna levande virvlande ström fram till Järntorget. Går nerför Järntorgsgatan och... tvärstannar.

Ett öde betonglandskap breder ut sig. "Slussplan" läser du på en skylt. Några bilar och bussar. På avstånd tre människor som halvspringer i snålblåsten. Du vänder om.

Likadant om du följer stråket från söder med start vid Medborgarplatsen, längs Götgatan norrut ned för götgatsbacken. Ett myller, ännu inte lika intensivt som det i norr. Efter Stadsmuséet är det stopp. Det ödsliga betonglandskapet breder ut sig. Ett landskap med samma torftiga estetik som en trafikplats längs E4-an. Du vänder om.

Stockholms viktigaste stråk, 2,5 km långt från Tegnérgatan i norr till Medborgarplatsen i söder, är brutalt avhugget vid dagens Slussen. Och det är lika brutalt avhugget i de förslag till ombyggnad av Slussen som hittills presenterats.

Stadens livsflöde måste öppnas. Norr och Söder måste knytas samman. Här presenteras ett förslag till ombyggnad av Slussen som ger Stockholm ett Stråk av världsklass.

Hur Slussen fungerar en solig sommardag är ointressant. Detta därför att den soliga sommardagen är undantaget.

Intressant är däremot hur Slussen fungerar en kall, mulen, blåsig dag i september, oktober, november, december, januari, februari, mars, april eller maj. En dag när det dessutom antagligen faller en del nederbörd i form av regn eller snöblandat regn.

Det är Slussen visar om den fungerar eller inte fungerar som attraktiv och trivsam stadsmiljö. I detta avseende är de befintliga arkitektförslagen katastrofalt dåliga.
Är inte ett av stadens ömtåligaste ställen, mitt i stadens hjärta, mitt i livsflödet, värt ett bättre
öde än i förslagen här ovan? Ett förslag som är vackrare, mänskligare, effektivare, smartare, värdigare
och dessutom betydligt billigare för staden!
Fyra steg till den nya Slussen
De fyra bilderna till höger illustrerar hur lösningarna för motortrafik och gångtrafik kan utformas oberoende av varandra, var och en utifrån sina behov och förutsättningar.

Förslaget ska ses som ett koncept.

Hur trafikmaskinen ska utformas i detalj för maximal effektivitet, hur slusskanalen och avbördningstunnlarna för reglering av vattenståndet ska dimensioneras, hur kvarteren ska planeras och byggnaderna utformas etc etc är en senare fråga.

Med Stråk blir den fria höjden för både vägtrafiken och vattentrafiken betydligt större än hos nuvarande Slussen (se mer nedan).
Fem avgörande fördelar
Effektivare
trafikapparat
Lyft för lokala
näringslivet
Vackrare, mänskligare
attraktivare
Nya möjligheter Billigare för
skattebetalarna
Eftersom trafikapparaten är dold kan den utformas maximalt rationellt. Inga estetiska hänsyn behöver tas. Människoflödet mellan norr och söder kommer att intensifieras. Det blir naturligt att gå från Götgatan norrut in i Gamla stan. Tiotusentals turister från norr som nu vänder vid Järntorget kommer att fortsätta en sväng ner mot Söder.
Stråket förvandlar området till en attraktiv plats, en plats där man vill vara, en ny tillgång för staden. Stockholm får ett stråk av världsklass. En ny liten stadsdel i stadens hjärta, nya gränder och torg, en jättelik terrass ut mot Saltsjön. Här skapas massor av nya möjligheter för evenemang, fester, marknader - lätta att nå från både norr och söder. Byggherrar kommer naturligtvis att stå i kö för att få bygga fastigheterna med detta extremt attraktiva läge. Eftersom grundläggningsarbetena för varje fastighet även omfattar den del av trafikapparaten som finns under fastigheten kommer stadens kostnader för byggandet av nya Slussen att reduceras till ett minimum.

Mer plats för bilar och bussar. Mer plats för gående och cyklister. Mer plats för båtar.

Jämfört med nuvarande Slussen och aktuella alternativ (Foster etc) erbjuder Stråk avsevärt mer plats åt samtliga trafikslag. Bilar och bussar får tunnlar med ungefär samma dimension som Fredhällstunneln (Essingeleden) och stora utrymmen för garage och angöring, terminaler etc. Själva båtslussen blir bred och får 10 meters fri segelhöjd. Utrymmena för gående och cyklister blir mycket omfattande och rikt varierade i karaktär och utformning. Dessutom finns det plats för väl tilltagna avbördningstunnlar för reglering av Mälarens vattenstånd.
Stråk - visionen av nya Slussen
Som du ser på flygbilden nedan förenar Slussgränds vackra sväng och lätta stigning norr och söder. Åt väster och öster löper smala gränder ut där vattnet i Mälaren respektive Saltsjön glittrar och bländar i gatten.

Där Slussgränd svänger ligger Slussgravstorget, kanske behagligt skuggat av en kastanj. Längs järnräcket runt själva slussgraven står cafébord den varma årstiden. Längre söderut mynnar Slussgränd ut i ett litet torg innan Götgatsbacken stiger uppåt bakom Stadsmuséet.
Hela området är lika levande som Götgatsbacken eller Västerlånggatan, vid alla väder och årstider.

Gående och cyklister från Skeppsbron respektive Munkbron färdas in på området via Skeppsbrorampen och Munkbrorampen. Den breda och 250 meter långa Saltsjö terass med direkt anslutning till Slussens T-banestation saknar motstycke i Stockholm som plats för stora evenemang.








Några frågor & svar:

Fråga: Är det inte synd att bygga igen Slussen, som i förslaget "Stråk"? Är det inte viktigt att bevara den fria sikten åt väster och åt öster – öppningen mellan "salt & sött"?

Svar: Jo, det kunde det vara, om det fanns en sån öppning. Men det gör det inte. Det är en mycket populär vanföreställning som ständigt upprepas. Om man tittar mot Slussen från Saltsjön ser man detta gytter.

Fri öppning? Nej.


Fri sikt? Nej.
Om man tittar åt väster, in mot Mälaren, så ser man T-banebron, motorleden på Centralbron och järnvägsbron. Samma vy från nuvarande Slussen, Fosters förslag och Munkbrorampen i "Stråk".

Om man står på gångbron mellan Gamla stan och Söder i Fosters förslag och tittar mot öster, ut mot Saltsjön, ser man den åttafiliga motorleden.
Fri sikt? Nej.

Om man går längs den 250 meter långa Saltsjö terrass i "Stråk" så har man denna utsikt åt öster. Från torget framför Stadsmuseet och Katarinahissen är sikten betydligt öppnare och friare än i förslaget från Foster.

Om man istället väljer att följa den skyddade Slussgränd i "Stråk" ser man Saltsjön genom tvärgränderna ner mot Saltsjö terrass. När man passerar Slussgravstorget öppnar sig en stor vy mot Saltsjön.

Dessa vyer skapar en genuin känsla av hamnstad. De skapar också en enastående tät och intim stadskänsla när nederbörd och storm drar över Saltsjön och Riddarfjärden.



Fråga: Varför är arkitekturen i "Stråk" någon slags 1800/1700-tals pastisch? Det känns ganska mossigt.

Svar: I det här läget är denna fråga helt irrelevant. Stilen på fastigheterna, färgen på fasaderna, mönstret på gardinerna (!) etc etc etc är en senare fråga. "Stråk" är ett principförslag där det viktiga är ett obrutet vandringsstråk, dold motortrafik, smartare finansiering, samt attraktiv och trivsam miljö året runt oavsett väder.



Fråga: Blir det inte väldigt trångt under det där däcket? Kommer verkligen allt att få plats?

Svar: Absolut! Det blir i själva verket betydligt större plats för både slussande båtar respektive bilar och bussar än i nuvarande Slussen eller Fosters slussenförslag. På den helt skalenliga sektionsritningen (klicka på bilden till höger) har tunnlarna 4,5 meter fri höjd vilket är endast 20 cm mindre än Fredhällstunneln på Essingeleden. Denna höjd räcker även för moderna spårvagnar (strömavtagare anpassar sig ner till ca 4,2 meters höjd till kontaktledning). Den som inbillar sig att spårvagnar inte klarar branta backar och tvära kurvor i tunnlar har inte åkt detta färdmedel i bergiga städer med omfattande språrvagnstrafik som t ex Prag eller Budapest.

Slussande båtar får en fri segelhöjd på 10 meter (nuvarande Karl Johanslussen har endast 3,8 meter fri höjd.) Denna höjd blir värdefull för fartyg/båtar som passerar in och ut från Saltsjön till hamnen längs Munkbroleden.




Mycket gott om plats för bilar och bussar i hela slussenområdet både i form av vägar respektive garage, angöringsplatser och terminaler.





Tunnlarna i Stråk har 4,5 meter fri höjd vilket är avsevärt mer
än vad dagens Slussen kan erbjuda.




Fråga: Slussen har en lång historia. Vore det inte bättre att anknyta till den och återskapa atmosfären som präglade denna plats århundradet före nuvarande Slussen, med låga broar och öppna vattenytor?

Svar: En sån ambition är inte trovärdig så länge 10.000 - 35.000 bilar per dygn ska passera platsen. Den ursprungliga atmosfären kommer så att säga att få svårt att göra sig gällande.



Fråga: Kommer det inte att kännas instängt att gå i Slussgränd en solig vår- eller sommardag?

Svar: Om man vill gå fritt och öppet passerar man Slussen via Saltsjö terrass. Där är det betydligt öppnare och friare än Fosters förslag. Beroende på sol- och vindförhållanden kan man också välja att gå längs Munkbrorampens förlängning på mälarsidan. Om det istället blåser kallt passerar man via Slussgränd - lika intim och levande som Västerlånggatan. Ibland kanske man väljer Slussgränd för att få svalka. Denna fullständiga valfrihet finns inte i något annat förslag till ny Slussen.



Fråga: Är inte "Stråk" ännu ett sånt där romantiskt stads- och bilfientligt förslag? Om man inte gillar storstaden med allt vad den innebär kan man väl flytta ut på landet?

Svar: Förslaget "Stråk" har en renodlad och utpräglad stadskaraktär. I jämförelse med det slutgiltiga (?) förslaget från Foster & co är "Stråk" betydligt mer "Stad". Det enda med stadsanknytning som finns i Fosters förslag är närheten till Gamla stan och Södermalm.

Fosters förslag i sig med dess motorleder, gångbro och glasklädda affärs/kontorsbyggnader passar bättre i ett förortscentrum (Skärholmen, Solna, Vällingby) än i hjärtat på en stad. Banala byggprojekt liknande Fosters finns på tusentals ställen i världen.

Typisk bebyggelse för ett köpcentrum i någon förort.
Och så har vi det här med bilarna… Bilar är inte typisk "Stad". Tät kollektivtrafik och massor av fotgängare är däremot typisk "Stad", dessa företeelser hittar man bara i städer. Massor av bilar hittar man överallt, i städer, i avlägsna köpcentra, på motorvägarna som genomkorsar landsbygden.

Ett obrutet stråk
från Tegnérgatan i norr till Medborgarplatsen i söder där tusentals människor flanerar – det är urtypisk Stad.


© Fredrik Falk 2007/2010